Mäta medarbetarnas välbefinnande under covid-19: Vad företagsledare behöver veta

Redaktörens anmärkning: Sedan publiceringen har vi uppdaterat datakällan för att säkerställa att alla alltid har tillgång till den senaste datan. Läs mer om den senaste datakällan.

Det är tydligt att vi har gått in i en tid av mycket speciella, snabba förändringar. Covid-19-pandemin har tvingat oss alla att lära oss att snabbt anpassa oss och lära oss allteftersom. Oddsen är höga. Företag står inför uteblivna intäkter, ekonomisk ovisshet och pressade leverantörskedjor, och behöver inte minst skapa beredskapsplaner för ekonomiska störningar. Hur små och stora företag kommer att rida ut stormen beror på många faktorer. Det är dock viktigt att företagsledare som kämpar med att inte tappa fotfästet i ett ständigt föränderligt landskap inte glömmer bort sin mest värdefulla tillgång: sina anställda.

Pandemin har inte bara vänt upp och ner på ”business as usual”. Den har påverkat varje medarbetares psykiska välbefinnande djupt. Från dem som riskerar sina liv på frontlinjen inom vård och omsorg till dem som ”jobbar hemifrån” och för vilka det inte längre handlar om en tillfällig fördel, utan är en daglig isolerande företeelse. Ju mer stressnivåerna höjs, desto svårare är det för de anställda att fokusera på arbetet. Därför är det nödvändigt för arbetsgivarna att förstå var människor har det svårt och förebygga med stöd och hjälp så att de anpassar sig till förändringarna.

Det är viktigt att notera att covid-19 inte är en enskild händelse till skillnad från andra kriser. Det är en pågående kris som kommer att finnas med oss under en överskådlig framtid, vilket gör att det är svårt att på lång eller kort sikt med säkerhet uppskatta vilka insatser för psykisk hälsa som kommer att behövas. Framsynta organisationer förlitar sig på data för att planera ett effektivt och empatiskt bemötande.

Psykiskt välbefinnande är en ständig utmaning även under de bästa av tider. Det amerikanska smittskyddsinstitutet (CDC) har märkt att psykiska hälsoproblem är ett av de ”tyngsta hälsoproblemen i USA”. Men historien har lärt oss att problem med psykisk ohälsa förvärras i kristider. Enligt Journal of the Medical Association of America (JAMA) följs storskaliga katastrofer och epidemier ”nästan alltid av ökningar av depression, posttraumatiska stressyndrom, drogmissbruk” och ett stort spann av psykiska störningar och beteendestörningar. Många experter inom psykisk hälsa har redan sett tydliga toppar i antalet patienter som de behandlar. Detta är en konsekvens av pandemirelaterad stress, och dessa siffror förväntas växa.

CNN rapporterar att katastrofhjälplinjen (The Disaster Distress Helpline) som drivs av Substance Abuse and Mental Health Services Administration registrerade en uppgång på 338 % i antalet samtal från februari till mars. Och enligt en enkät som gjordes av Ginger, en leverantör av on demand-tjänster inom psykiatrisk hälso- och sjukvård, efter uppkomsten av covid-19:

• 91 % av de anställda som arbetade hemifrån uppgav att de upplevde måttlig till mycket kraftig stress
• 88 % av arbetstagarna uppgav att de upplevde måttlig till mycket kraftig stress
• 69 % av arbetstagarna uppgav att det är den stressigaste perioden i hela deras yrkeskarriär, inklusive stora händelser som terrorattackerna den 11 september, den djupa lågkonjunkturen 2008 med mera
• 62 % av arbetstagarna uppgav att de förlorade minst en timme per dag i produktivitet på grund av covid-19-relaterad stress, varav 32 % förlorade över två timmar per dag

Produktionsbortfall på grund av psykiska hälsoproblem är dåligt för arbetstagaren och är ett växande, grundläggande bekymmer för företagen. Under 2019 och innan pandemin utbröt beräknade Världshälsoorganisationen att depression och ångest kostade den globala ekonomin 1 biljon dollar om året. Konsekvenserna av 2020 års pandemi är svåra att föreställa sig.

Det är en bra affär att prioritera friskvårdsinitiativ som gör det möjligt för din organisation att inta en proaktiv hållning till dina anställdas psykiska hälsa. Det är ett viktigt mål att hjälpa dina anställda att lära sig att klara av saker och bli mer motståndskraftiga. Anställda som är engagerade och har höga nivåer av välbefinnande är 45 % mer benägna att anpassa sig till förändringar än andra anställda.

Med tanke på utmaningarna med att hantera, vårda och stödja en arbetsstyrka som är distraherad, sjukskriven eller kanske har psykiska besvär, hur kan arbetsgivare ens börja använda en datadriven metod för att bättre förstå arbetstagarnas psykiska hälsa? Och än mindre minska potentiella risker som kan uppstå i framtiden? Hur kan data göra skillnad?

Bra analyser börjar med bra data. Förvånansvärt nog så använder 31 % av företagen ingen dataanalys för att informera sig om eller driva företagsstrategier för hälsa och välmående. Med rätt data kan du mäta det som betyder mest för din organisation och skapa en tillförlitlig bild av var ditt team behöver störst stöd. Vanliga mätvärden för välmående omfattar:

• Grundläggande biometrisk data
• Hälsovanor (träning, kosthållning, sömn och alkohol- och tobaksbruk)
• Frånvarouppgifter
• Attitydanalys
• Pulsundersökningsdata

Eftersom det praktiskt taget inte finns någon gräns för hur många mätvärden som kan övervakas och analyseras, är det viktigt att identifiera de aspekter av mentalt välbefinnande som är viktigast för din organisation. Och nyckeln ligger i att mäta data som du kan använda i praktiken. Försök att fokusera på de mätvärden som är relevanta för din unika miljö och de beslutsfattande processerna när du söker efter datadrivna lösningar.

Mätvärden gällande de anställdas beteende kan vara en stark indikator på psykisk hälsa. Med hjälp av en resultattavla för psykisk hälsa kan Bell Canada övervaka över 90 KPI:er för sina mer än 52 000 anställda. Företaget mäter framstegen mot programmålen genom att analysera mätvärden som har att göra med kort- och långsiktiga anspråk på funktionshinder, anställdas engagemang, utnyttjande av förmåner med mera. Programmet har visat sig vara en god investering och har på 7 år gett en god avkastning (ROI).

Det finns ingen universallösning för att utveckla mätvärden gällande psykiskt välmående för din organisation, men det är viktigt att inkludera komplett, kvalitativ data. Att genomföra regelbundna hälsobedömningar (HRA) som innehåller frågor om allmänt välbefinnande är en bra start och kan ge insikter som du kan agera på med en gång. Prudential Financial använder till exempel HRA-data i kombination med enkäter om anställdas engagemang för att förbättra friskvårdsutbudet, leda de anställda till befintliga resurser och skapa riktmärken för framtida uppföljningar.

Med så mycket på spel när vi tar itu med alla utmaningar som pandemin har ställt oss inför framstår en prioritering som väldigt tydlig. Det är av största vikt att vi utnyttjar data för att förbättra vår arbetsstyrkas psykiska hälsa, och att den blir en grundläggande strategisk prioritering.

För att få en större förståelse av hur covid-19 påverkar din organisation föreslår vi att du laddar ner vår Starter dashboard och arbetsbok. Det här materialet hjälper dig att kombinera din egen data med Johns Hopkins University Coronavirus Data Stream och utveckla din egen anpassade analys.

Mer information om resurser för psykiatrisk hälso- och sjukvård som är tillgängliga för arbetsgivare och arbetstagare finns i denna lista från Mental Health America.